...och således fanns idag eld! Inte alls mycket rök. Viss glöd som pyste förvisso. Dock - Eld!
Det har varit sisådär femton minusgrader här i skogstrakterna sista dagarna. Jag har riktigt känt i ena lilltån eller om det var maggropen eller möjligen andra örspetsen, att elmätarn där ute på sin stolpe gått i spinn i takt med vädret - så igår rustade jag mig för strid. Stängde av brandvarnaren, plockade fram en plåthink, hittade ett par grytlappar och så hade jag också införskaffat sådana där braständare ni vet - de som ska brinna i 20 minuter.
Nåväl. Öppnade alla luckor i monstret. Pillade dit de där två vedträna som ska bilda "lufthål" mot kanterna och fyllde sedan upp vedpanneorganismen till bristningsgränsen. Stängde av elen, rullade ihop ett par tidningar och pillade in längst ner där jag enligt konstens alla regler byggt en drag-och-tänd-och fortsätt-brinn-yta, och strök på tändstickan och se - det tog sig. Nederluckan hölls öppen en stund och jag hörde hur det fortsatte brinna. Fantastiskt!
Eftersom tjejerna skulle komma någon kvart senare för årets julgodisbak (specialiteten är chilitryfflar - vet inte vad som hände med de igår, det är inte meningen att de ska vara sega) och de vanligen brukar vilja ha en både varm och rökfri miljö inomhus driftade jag mig till att stänga nederluckan och dra igång fläkten. Det skulle jag aldrig ha gjort.
Av någon anledning började det, så fort fläkten gick igång, ryka både ur nederluckan och nånstans ifrån bakom själva pannmonstret. Av med fläkten snabbt (insåg att det brann i sisådär ett halvt kubik ved inuti djävulen och hur skulle jag få ut det när det rykte så) och se, då slutade det ryka. På med fläkten igen. Rök igen. Fläkten behövs, har nån sagt, för att det ska brinna. Panik!
De som bodde här innan och sålde huset har hela tiden varit helt fantastiska och särskilt framhållit att jag aldrig ska dra mig för att höra med dem om jag har några funderingar. Att jag skulle kasta mig över telefonen mitt på en av årets för många mest stressiga lördagar, samtidigt som jag frenetiskt försökte hitta ljudavstängningsknappen till ljudsystemet som naturligtvis vräkte ut klämkäck julmusik över hela huset, var kanske inte meningen. Fickdock världsbäst hjälp när de väl hörde att det var jag som krigade med värmesystemet, och när jag fått klart för mig att huset inte skulle brinna ner trots röken och att jag bara skulle se till att få riktigt fyr i pannan innan jag stände nederluckan så kunde jag andas ut (till och med utan inhalationskortisonhjälp) och fick slutligen igång en riktig brasa så det stod hög fin vit rök ur skorstenen, och där får det ju gärna ryka!
Snacka om nöjd! Dock - stora problemet förra gången, då när jag förklarade krig mot vedeldningssystemet - hade ju varit när det skulle göras en NY brasa i varm panna. Idag hade det hunnit bli kallt i huset, och även om de miljoner chokladtryfflar, dubbelnötter och mozartkulor som tillverkades igår (utan uns av rökarom) ska sparas kallt så uppskattar varken jag eller de kinkiga orkideerna INTE det som minus femton ute innebär inne i oeldat hus. Snabb som en vessla öppnades överlucka, ved kastades in och visst - det rök lite men det gick fortfarande att andas inne (pannrummet ligger i anslutning till köket på bottenvåningen, ingen källare = torpargrund) och så stängdes övre luckan och i nedre skulle då tändpappret in.
Insåg just då att jag glömt en liten detalj. Det skulle visst vara ett lufthål (vedpinnarna på tvärs längst ner liksom) så det blev drag till skorstenen. Ojdå. Det glödde lite i botten, och att öppna ovanluckan igen och lyfta UT all ved igen kunde omöjligt vara ett alternativ. Kände hur pannan liksom öppnade käftarna för att sluka mig - och visst, jag har nog med lagrat energiöverskott i mig för att troligen generera flera veckors värme - men oväntat nog reagerade panntrollet som vampyrer när sådana får silverkula i sig, för utan större problem gick det plötsligt att trycka in en sån där mirakelbraständare som tog fyr och sen hördes det hur det liksom drog igång eld bakåt skorstensutsuget, och när jag pillrade in en liten hårt rullad tidning i ett centimeterstort hål där det inte fanns ved tog också den sig. Sedan brann det! Nederluckan fick vara öppen ett bra tag. Nederluckan kunde stängas, fläkten sättas på. Det kom ingen rök utanför pannmonstret. Det kom rök ur skorstenen. Det började bli varmt på elementen. Temperaturmätaren på pannan klättrade uppåt. Det kom varmvatten ur kranarna. Lycka! Nu står det 1-1, och monstret får vila tills nästa helg tror jag, då slutstriden ska stå.
Kan tomten ändå komma med bergvärme tror ni...
2 kommentarer:
Öh, alltså..ja, är det en tomte full av nåd som därtill läser här, då tror jag faktiskt att bergvärmen är så gott som installerad och klar :)
Det där penn..., jag menar panntrollet känns ju mer som något man kan gulla med när yttertemperaturen är mer modest och man inte har nåt bättre för sig. Brave, you are!
Det var verkligen en målande beskrivning Du skrivit om pannmonstret :) Skönt att Du fixade pannan eftersom det är en ogörlig uppgift att peta ur veden när man väl har tänt...
Ha det så gott i värmen/kylan.
Skicka en kommentar