Semestern är slut för den här sommaren...

...och det har visst passerat drygt två år sen sist!

Det var nog lite mycket där ett tag, kan jag konstatera nu i efterhand. Förjävligt drygt, säkert nyttigt och mycket har det grubblats och tänkts och det är nog litegranna ett annat stuk på masserplatsen nu.

Tja - kort sammanfattning då: semestern vi talade om senast följdes av en chockintensiv arbetstyngd fasansfull höst där jag aldrig kände att näsan var ovanför vattenytan. Under vintern tog verkligen mörkret över, så när det var dags för nästa vår märkte jag det knappt. Sommaren svischade förbi tills en mycket kär vän fick mig att förstå att det var dags att bryta ihop och se till att gå vidare, och vintermörkret sänkte sig igen men den här gången blev det aldrig så nattsvart, och när våren kom kunde jag till och med förstå att jag blivit förälskad - och tillät mig själv att få vara det!

Nu är vi mitt i en ny sommar. En sommar där jag gläds med mitt stora (mannen) och mitt lilla (labradorvalpen) och mitt mångfärgade (vännerna) hjärta i vardagens många glimtar av glädje och kärlek. En sommar som kommer att leva kvar i mig länge framöver. En sommar som jag kan minnas med värme i hjärtat, och sällan har jag känt att förutsättnignarna för sånt varit så bra som de är nu. Jag ska se om jag inte ska trippa över tangentbordet härinne lite oftare nu...

Vi ses, hoppas jag, snart igen!